Idag var det samling hos Sussi kl 11 för spår o lydnad! Jag, Anneli, Sussi i Ninni. Ut i spårmarkerna, Ninni hade med sig gofika - blåbärskaka med grädde! Slå det om ni kan... Vi mumsade medans spåren låg till sig o passade på att köra ett upplet. Poppy fick jobba en del idag, hon brukar ju hitta föremålen så raskt så hon brukar ju inte behöva leta så mycket, men idag fick hon det, men till slut tog hon den. Det var vind ut i rutan så de behövde gå ut på djupet för att få vind.
Sen var det spårdags. Ninni hade lagt mitt. Men när jag skulle ta fram min spårlina så kom jag på att Sussi lånat den i fredags. Men då hade vi fått så bråttom så båda hade rusat iväg utan att få den med... Jag ska kolla efter den imon. Jag är väldigt glad i min lina, den har jag haft sen 1993 när jag började med hund, o det syns knappt på den! Spåret var dock inga problem alls, hon slog lite ibland, men både skogspinnar o vanliga pinnar klippte hon utan bekymmer. När jag kom till slutet o skulle ta fram bollen så var den borta!? Då hade jag lånat ut den till Sussi i uppletandet och glömt den... Hon fick mala sönder en pinne i snöre på vägen till bilen istället o fick boll där. Sussi började tycka det var lite jobbigt nu... ;-) Men vi andra skrattade gott! ;-P
Efter en go stund i skogen o klockan var framåt 15 så drog vi hem till Sussi för att käka lunch som hon fixat. Men... nyckeln var inlåst o maken var utflugen! Aj, aj, aj. Vi gick igenom våra bilar o länsade dem på allt ätbart sen gav vi oss i kast med lydnaden. Jag var sist av gänget o Ninni med sin rottweiler tik körde innan. Jag hade ute Poppan o värmde upp, hoppades att hon var ganska lagom i temperament nu när hon spårat åxå hade vi gått 8 km innan på morgonen. Medans vi höll på där så var Ninni på väg tillbaka till bilen o jag var väl 50 m därifrån. Poppy hade ett öga åt det hållet men var ändå fokuserad på mig, rätt som det är ser jag att hon tittar däråt å börjar galoppera. Då är Ninnis hund på väg lite före till bilen och ställer sig vid bakluckan. Poppy fortsätter o springa dit trots att jag nästan spränger stämbandet med mitt NEJ! Hon har alltid vänt innan hon kommit fram om hon stuckit och nu var det länge sen. Men hon gick ända fram o strax efter så small det. De tumlade ut på gärdet o jag o Ninni var bredvid. Det såg inte så blodigt ut, Ninnis hund vek mer undan o Poppy muckade. Till slut fick jag tag i halsbandet i Ninni fick undan sin hund. Jag var inte så glad då kan jag säga. Jag är så glad att jag hade handskar på mig. Jag blir ALLTID biten annars. Kanske var det helt meningslöst att bråka med henne där för hon fortsatte ju liksom vara förbannad o trots att jag kastat ner henne på rygg så visade hon hela garnityren o högg mot mig istället, men mer i försvar tror jag. Vet inte riktigt, det går ju lite hett till i de där lägena. Hon åkte i alla fall in i bilen med en gång. De andra tyckte jag skulle ta ut henne igen lös samtidigt som Ninnis var ute och de var emellan, men nej, så kul ska vi inte ha det. Jag hade henne ute i koppel o jobbade med korrigering o kontakt med belöning. Då var det inga bekymmer. Men anspänningen gör ju att det nästan pyser ur öronen på mig.. Inte bästa uppladdningen inför lydnadspasset, men, men...
Vi körde igenom lägre utom apportering o hopp o sen jobbade vi lite med fria följet. När hon är lite trött så tappar jag i kontakten uppenbarligen, men hon utför ändå momenten hyfsat. Krypet gick ganska bra idag (med hjälp förstås) Men ganska sansad, det var väl tack vare att hon var lite "nerplockad" från dominansstegen kan jag tro.
När vi kört färdigt lydnaden kom maken hem o Sussi o jag gottade oss i salladen medans de andra två var tvungna att styra kosan hemåt.
Sambon har noterat att han tycker att hon varit lite väl kaxig sen han kom hem. Hans teori är att det blir lite oro i ledet när han varit borta så länge. Han är självklart högst upp i rangordningen hemma, så är det bara. Sen har väl jag släppt upp henne lite för mycket antar jag. Nu blir det en konsekvensanalys o lite tuffare tag när det gäller allmänlydnaden är tanken. Får se om vi når fram den vägen. Men det är INTE ok att dra från matte! Det var liksom inte ens en boll som for i luften, då vet jag ju att hon har svårt att hejda sig pga hennes bristande impulskontroll, men det här var en ren dominansdumhet. Big NO, NO.
Imon blir det klubben o jag o Sussi har måndagsträningen. Ska upp o träna innan hade jag tänkt. Hoppas jag slutar hyfsat i tid så jag hinner det.
Nu är hon i alla fall lite lugn här hemma, ligger inte o piper o är otålig o far upp som en katapult så fort man reser sig. Har kunnat lägga några platsliggningar åxå när hon varit lite trött, den senaste med Ylle o då skötte hon sig fint. Det tar sig sa pyromanen. Ja, ja, en ny dag nya utmaningar.
Tjingeling
H
Har söta schäfertiken Poppy som jag tränar och tävlar med. Är utbildad distriktssköterska, skriver om vardag o annat som intresserar mej!
