Men - debuten är nu gjord! Åkte till Malmö i fredags å bodde övernatt hos min kusin m familj. Alltid lika trevligt att ses, även om det blir för sällan! Tävlingen var ju i Skurup som ligger 30 min från Bunkeflostrand å den startade med klass 2 så jagsatsadepå att vara där vid 9,30. Behövde ju mäta in Poppy å fixa tävlingsbok. Sånt kan störa fokuseringen enormt om det strular är min erfarenhet.... det var dock en domare som skulle mäta å de dömde ju. Lyckades dock få en domare i pausen att titta på Poppy å fylla i intyget i den nyfixade boken. Sen kunde jag släppa det. Det var utfärdat vädervarning över Skåne, å det stämde... Storm, åska å regn rullade in över oss. Det blev dock uppehåll när det började dra ihop sig för mig. Jag hade kollat så jag skulle köra agilityklassen förstå med startnr 34. I hopp hade jag startnr 2, men det var ju senare -trodde jag... Antingen hade jag kollat fel eller så hade de bytt... De byggde om banan där jag trodde jag skulle vara, men jag tyckte hindren var lite låga! Det var förstås fel. Jag startade som nr 2 på den banan som hade mest tält runt sej o inte var inhägnad som den andra var... Hmmm... Ställ om å fokusera. Det var 2 banvandringar Tack å lov så jag hann hämta Poppy i bilen. Banan var faktiskt inte så svår att komma ihåg, gick som en åtta. Jagade ju två orosmoment;
1. Att inte komma ihåg banan.
2. Att hon skulle leka polis å springa av planen å va kaxig mot nån...
Men banan Satt kände jag. Det var några svårigheter på så sätt att jag behövde springa en omväg för att kunna ha henne på vänster sida till slalom. Tittade inte på första hunden utan behövde fokusera på Poppy. Hon ville inte sitta kvar så jag satte om henne å sen tjuvade hon lite, men det fick jag släppa. Hon gick fantastiskt bra å vi nollade!!! Det trodde jag verkligen inte! Det varit som en utopi att det skulle hända liksom, för det verkar inte som nån gör det liksom i första loppet å orutinerad... Jag blev så glad!
Det visade sig sen att det var bara en till som nollade av 40 st så jag fick min första pinne! Man ska ha 3 för att bli uppflyttad. Min kusin å make var med som hejarklack å filmade, får se om det funkar att lägga till den här.
Nästa start då... Den kom väl lite i skymundan. Det blev 25 grader varmt å kvavt. Vi var rätt trötta i både huvud å ben. Den banan var knivigare, men vi tog oss runt m en vägran å två rivningar - tror jag. Vet inte riktigt vad som hände. På den där gungan så for hon Först in under den å sen skuttade hon upp mitt på! Då fick jag henne att vända om å traska tillbaka till kontaktfältet å sen vända igen. Jag Trodde hon missade fältet på A-hindret å blev därmed diskad. Men när jag satt på prisutdelningen så ropades mitt namn upp!? Jag lyssnade inte riktigt så jag fattade inte varför!? Var dej nåt tröstpris liksom!? Vet inte hur det går till riktigt... var tvungen å fråga en tjej som åxå var framropad. Fatta hur trött i hjärnan man är då liksom... jodå, jag kom 6.a med 15 fel... Det var ingen som kört 0 fel å därmed ingen pinne som delades ut! Svårt med andra ord.
Det var verkligen skitkul å det är så roligt att vi liksom hittat en grej där jag inte behöver försöka överlista henne hela tiden. Vi har även bildat ett lag i JBK:s tecken så det blir spännande i höst. Jag kände mig inte ett dugg nervös, bara laddad, så alla tävlingar man gjort genom åren har gjort nytta så man kan använda det till nåt positivt!
Nu blir det tävling om 2 veckor igen å jag är laddad! Har semester å njuter för fulla muggar trots halvdant väder. Rensat å röjt, pusslat å läst, hittaut.nu å hittat på andra äventyr å förstås tränat hund! Nu ska jag ge mej utan sväng i rusket å jogga innan jag ska till stan.
Tjo!
