Ja livet går vidare. Funderade igår o idag på morgonen vad mannen som avled hade för anhöriga. Läste lite artiklar på nätet om olyckan. Han var född -85 och var från Skåne. vaggeryd.nu skrev att det inte var några vittnen, men jag kände ju lite att jo, det var det ju! Han som kom först från räddningstjänsten, han ville ju bara att vi skulle åka/gå/cykla därifrån o tog ju inga uppgifter. Inte polisen jag åkte fram till heller o jag berättade ju för båda att jag var i skogen när det hände.
Jag pratade med Anders, läkaren på jobbet, berättade vad som hänt och han blev väldigt förvånad att de inte tog några uppgifter. Jag känner väl framförallt för anhörigas skull. Det stod att hans anhöriga var underrättade på söndag eftermiddag, så anhöriga hade han ju. Jag hade nog velat veta hur det gick till om jag var anhörig, som i det här fallet att han körde väldigt fort o det som hör till. Hur han låg o att min bedömning var att han inte levde när jag kom fram till honom osv. Anders tyckte i alla fall att jag skulle ringa polisen om jag kände att jag orkade, o det är gör jag ju, inga problem så. Fick tag i nån i Jönköping som skulle lämna mitt namn o tel nr till utredaren som satt i Värnamo. Han ringde upp sen. Jag satt i bilen på väg från Gränna, dvs dålig mottagning så vi bestämde att vi skulle höras imon istället från en fast linje. Ska tillägga att både polisen i Jönköping o han i Värnamo var väldigt tydliga med att det var "jätte, jätte, jätte viktigt o värdefullt att jag hörde av mig"... Men lite konstigt var det allt.
Nu blir det hopp i säng här. Ska cykla imon tänkte jag. Var vansinnigt trött i em när jag kom hem här, slumrade en stund i fåtöljen efter att ha gått en långsväng med Poppan. Men imon blir det upp tidigt igen. Slutar tidigt å andra sidan, 14,30 vilket alltid är skönt, de dagar det går att gå hem så tidigt ska jag väl tillägga.
Tog en bild på håll från olyckan...
Det var lite folk där! Nog om det.
Natti!
Ja usch ja! Bevittnade en dödsolycka med bil på håll idag. Tar det från början. Jag var spårläggare idag när Attila skulle ha sin elitspårtävling. Jag skulle gå spår nr 1 o reservspåret. Om reserven inte behövde nyttjas så kunde jag gå det med Poppan. Så blev det. Spåret gick delvis längs vägen mellan Vaggeryd o Hok å gick några 100 meter längs med vägen, kanske 20 m in från cykelbanan som gick längs med vägen. Poppan spårade på bra, vi gick längs vägen o sen vinklade av in mot skogen igen å spårade på. Vid 4:e pinnen tror jag det var så hör jag ett fordon kommer med en himla fart ute på vägen. Jag tittar bort mot vägen mellan träden o plötsligt smäller det till och jag ser hur det far upp grus o även bildelar. Jag trodde först att det måste vara en lastbil som kört i diket, men det gick så himla fort.
Poppy hade precis tagit en pinne å hon blev jätteskärrad. Jag slet fram bollen o kopplade loss henne å försökte att inte göra så stor affär av det. Ungefär samtidigt kom jag på att jag är ju sjuksköterska o det kan ju va nån som skadat sig!? Jag tänkte liksom inte den tanken först alls! Det var så osannolikt att en bil skulle köra av vägen där, jag var helt inne på att en lastbil hade vält i diket. Jag konstaterade att jag hade nära till bilen så jag tog mig dit, in med Poppan så åkte vi iväg. Jag var nog på plats ca 5 min efter det hänt o det stod redan ett par som kom med Mc o en gubbe på cykel. Ingen hade ringt 112.
Bilen var helt demolerad o stod inne i skogen, men det syntes inte till någon förare. Rutan i förardörren var krossad. Det syntes bromsspår ute på vägen o massor med jord, grus o glassplitter. Bilen måste ha snurrat några varv å det var nog det jag såg mellan träden. Jag ringde 112 (det tog en stund innan jag kom fram kan jag säga) å berättade att det var en bilolycka men vi ser ingen förare. Under tiden så kom det ytterligare ett par personer, bl a en kvinna som hade gått på cykelvägen då bilen hade kört om henne ute på vägen i en väldig fart. Plötsligt sa Mc-killen att han hittat honom. Jag langade över telefonen till kvinnan som hade gått för jag väntade på att bli kopplad till ambulansen. Jag sa att jag var sjuksköterska så jag gick fram till mannen. Han låg in under en gran, ganska mycket på vänster sidan o armarna utsträckta framför sig. Han var väldigt blodig på nedre delen av huvudet o jag kände ingen puls på halsen. Han hade ganska mycket blod i munnen å det bubblade inte som det skulle gjort om han andades. Jag såg kroppsvävnad som låg under honom o vid sidan av kinden. Jag valde att inte lägga honom på rygg o undersöka mer... Jag kom tydligt åt halspulsådern o det var verkligen ingen puls. Huvudet låg framåt i en onaturlig vinkel. Byxorna hade kasat av honom nästan helt. Jag lade honom lite till rätta, kände etiskt rätt att göra så, la hans skor som låg i riset under hans huvudet, drog av mysbyxorna från benet där de fortfarande satt på o la över honom istället. Efter en stund så kom en kille från räddningstjänsten. Jag sa att min bedömning var att han var avliden o han konstaterade väl det åxå på lite håll å sen tyckte han att vi skulle åka så det gjorde vi. Kändes lite konstigt faktiskt. På nåt sätt undrar man ju, vem var han? Han måste varit drogpåverkad, man kör inte så fort annars. Det var en kraftig kurva innan. Men det är ju bara å släppa o åka. Jag åkte faktiskt tillbaka till spåret o gick in där i skogen igen för att se att inte Poppy skulle vara påverkad å det var hon inte.
Nu efteråt kommer alla "tänk om" funderingarna. Jag körde på den vägen 20 min innan. Jag gick 10-20 m från där han låg bara 5-10 min innan. Det var ju ingen fara för att jag å Poppy skulle fått bilen över oss, men tänk vad rädd hon hade blivit!!! Å jag med. Mc-föraren med passagerare, cyklisten å hon som gick, tänk om de hade kommit vid den platsen bara några minuter senare!!! Livet är skört är väl summan av den kardemumman o det kvittar ju hur duktig å skötsam man är t ex i trafiken om inte alla andra är det...
Jag förutsätter att han måste varit drogpåverkad o det gör mig faktiskt förbannad. Det är nog det som gör att jag inte är ledsen. Tänk vad många såna olyckor som faktiskt händer i onödan, på ett ögonblick. Fy tusan. Jag är glad att det inte hände mer, varken med mej eller nån annan.
Till slut så kom ju hela gänget o två ambulanser o hundar o hej å hå. Jag åkte dit o sa att jag hade gått precis innanför i skogen (ifall de letade efter nån passagare...) ifall hundarna skulle spåra på mitt spår, men han verkade måttligt intresserad av att veta det. De blir väl luttrade kanske. Jag hoppas verkligen inte jag blir det i mitt jobb, då är det dags o sluta.
Ja, ja. Getingsticket då da... Jo, igår var jag o Lisette å spårade hemma hos mej. Jag hade lagt ett spår åt henne o ett åt Poppan. Poppy hade gått Sussis elitspår i fredagskväll o hon gick så himla bra! Upptag o hela kittet o alla pinnar o spets. Jättekul. Sen var hon rätt lugn på kvällen. Nu hade jag lagt ett långt spår till, kanske 1000 m o hon spårade skitbra igen - men - vid 3;e eller 4; apporten så kände jag nåt som stack till på armbågen. "En geting!" sa Lisette samtidigt som jag smackade till den. "Getingar!" sa Lisette igen å då sprang ja. Då kände jag att det stack till på ankeln åxå, då sprang jag ännu fortare, samtidigt som jag belönade Poppy för pinnen - puh! Tusan vad ont det gjorde! Men det var bara å bita ihop. Blev nog lite rädd med... har inte blivit getingstungen sen jag var kanske 12 år eller nåt. Visste ju liksom inte riktigt om jag var allergisk eller inte. Kompisen Maria höll ju på att dö av ett getingstick å fick åka ambulanshelikopter till Uppsala akademiska. Tack o lov hade nån en adrenalinspruta, annars hade hon inte klarat sig. Men nu vet jag ju i alla fall att jag inte är allergisk mot getingstick! Poppan var cool o fixade spår o apporter galant trots en lite stimmig matte... Men en flygande bil som landade blev lite för svårt...
Har kört lydnad på morgonen innan idag plus upplet. Hon har lite svårt att ta metallföremål, kanske för att jag nästan aldrig kör på metall... ;-/ Får jobba lite på det.
Veckan i övrigt har varit ganska lugn.Var hos Jessica Mann i onsdags o det var faktiskt jättebra! Hon kör ganska likt Siv Svendsen å det passar mej ypperligt. Vi jobbade egentligen bara med att lägga Poppy "rätt" i sinnesstämning o inget med momenten. Hon är ju väldigt duktig på detaljerna. Det är helheten som är svår att få ihop eftersom hon laddar på då. Vi ska återkomma dit. Poppy känns i övrigt rätt ok nu, inte så där het o pipig. Hoppas att det håller sig så nu i o med steriliseringen.
Nu i veckan blir det jobb igen förstås. Tror jag kan vara lite ledig på onsdag o åka upp till en kompis i Linköping som precis flyttat dit. Får se hur mycket det är på jobbet.
Nu ska jag göra äppelkaka, får lite kompisar på besök här om en stund. Det är lite märkligt det här, hur livet går vidare trots att det liksom tar slut för andra...
Var rädda om varandra i lev i nuet! Klyschor men det stämmer faktiskt...
H
Vilken sommar det har varit! Vädret tänker jag på främst då... Så varmt o soligt, helt makalöst. Men idag tar det nästan priset. Otroligt varmt o fuktigt. Har varit ute på fm o rensat på tomten o grejat. Älsklingen är här så han har hjälpt mig med röjsåg o trimmat o grejat. Har öppnat upp en liten berså som är omgiven av syrener o det låg visst plattor i botten. Ska bara försöka hitta en bänk så man kan sitta där. Jättefint!
Jag o Sussi har bokat resa till New York nu! Vi åker i oktober. Anneli kan ha hundarna o det är det viktigaste. Måste kännas tryggt när vi åker. Vi åker en onsdag o kommer hem på måndagen tror jag det var. Ska bli spännande! Läser på lite, det finns ju en del å se om man säger så...
Vad gäller hundträningen så har det väl blivit lite sporadiskt i värmen. Poppy accepterar den bättre än jag... I em har jag varit inne hela tiden för där är det svalt... Men vi har lagt lite spår o kör på promenaderna. I måndags var vi uppe på klubben o tränade lite. Poppy var först helflurrig o okoncentrerad men som tur är var Lisette o Sussi med o styrde upp det hela lite. Poppy är ju gärna kommisarie över allt o alla o har ju ett behov av att nosa av hela planen o ha koll, men vi hittade en lösning som kändes ganska bra. Ska jobba vidare där så får vi se. Det som var särskilt roligt var att vi la en plats med Ylle o Martins Meya o Poppy låg hur lugnt som helst! Det känns lite som en seger faktiskt... Naturligtvis med framtida beräknade bakslag med nya o andra hundar, men det känns hoppfullt. Det gäller att ha nageln i ögat på det där monstret. Har haft en dust med klotången idag igen o det är ju inte så poppis, men det går!
Imon blir det jobb en vecka till. Har det rätt ok, en del farande förstås. Ska upp till klubben på tisdag tänkte jag o träna o onsdag ska vi till Jessika i Bottnaryd för första gången. Ska bli kul. Hon kör ju mycket för Siv Svendsen o henne gillar jag skarpt.
Ikväll ska jag träffa Sussi o Gunnar o fixa med spåren till Attillas spårtävling nästa helg. Jag ska gå två spår. Vi ska snitsla ett o jag tänkte att Poppy ska få gå ett. Ska bli kul o se hur hon fixar ett elitspår. En plats hoppas jag få till åxå.
Härliga färger!
Det rullar på på jobbet, har haft hyfsat mycket att göra, men framförallt så har det blivit mycket resor. Från Gränna till Bankeryd till Lekeryd till Taberg, dvs kommunens alla ytterområden så det är ju tur att bilen har AC för jisses va varmt det är! Idag tror jag det var rekord! Har cyklat tre dagar denna veckan o det har gått bra. Varit riktigt skönt faktiskt. Det tar ca 40-45 minuter o det går som en dans med en talbok i örat. Just nu Maj-Gull Axelssons senaste "Jag heter inte Mirjam". Har väl varit lite tveksam till den först, men är fast nu. Lite roligt att det är en del om Jönköping o Nässjö! Hade jag inte koll på.
Cyklingen gör att det blir väldigt tidig uppstigning, typ 05,30 å både igår o idag var jag sååå trött! Det var ju grymt varmt när jag kom hem idag så jag rastade Poppy å käkade lite, sen däckade jag i fåtöljen med en bok o sov säkert en timme. Till o med Poppy tyckte nog det var skönt att vara inomhus för där var det svalt! Hon höll sig lugn i alla fall. Sen packade vi ihop oss o drog till "min" beach. Badade o schamponerade monstret o hon fick simma en hel del. Vi var nöjda båda två sen kan jag säga!
Igår var jag på sommarkväll i Ödestugu o lyssnade på Hördegårds 4:a. Det var fint. Jag har ju så nära dit o det är jättemysigt. Åkte dig själv o träffade en kollega o "nästan" granne. Kan inte påstå att det blivit så mycket hundträning, har inte pallat i värmen. Det blir lite på promenaderna. Vilar oss i form helt enkelt! Försöker "bonda" lite samt lägga lite tryck på henne, hon har ju varit rätt jobbig nu ett tag så nu är det lite "ledarskapsövningar" som gäller. Klippt klorna idag å bara de e ju en ledarskapsövning.... Lugnt o städat men hon visar hela garnityret o markerar runt armen när hon tycker att jag inte sköter mej, men det blir inte mer än så för jag går inte in i den fighten o då slutar hon. Skönt det.
Imon blir det jobb igen o förhoppningsvis inte så mycket farande. Ska sluta tidigare o dra till Ossashamn är min plan. Ska åka in lite tidigare o tvätta bilen tänkte jag för hjälp va skitig den är nu! Så är det att ha grusväg...
Gokväll!
Ja nu var den till ända, min sommarsemester. Imon blir det jobb igen, 7,30. Har fått lite förhandsrapport att jag inte behöver kasta mej ut direkt på morgonen vilket är skönt. Är ju själv o det är bra om jag hinner läsa in mig lite innan.
Haft en underbar semester! Både med sällskapet o med vädret. Har varit tillsammans med V nästan konstant i 4 veckor o vi trivs väldigt bra tillsammans. Det kändes konstigt att komma hem själv idag kan jag säga. Lite sorgligt... Har varit i Oskarshamn denna veckan o tagit det lugnt, läst, badat, pysslat. Poppy the Monster har väl inte helt visat sig från sin bästa sida. Hon o hans hund, Didi kommer inte så bra överens, två bitchiga tikar där Poppy är absolut värst. Anfall är bästa försvar. Vi måste ha dem isär hela tiden o det är sååå lätt att glömma att stänga en dörr... Då blir det krig. Det har varit nära några gånger men vi har lyckats få isär dom. Men Poppy är ursnabb på att slinka emellan. Lite tråkigt. Det är lättare här hemma, då kan hon vara i hundgården o där är det även svalt o skönt. Det går bra att gå promenader ihop, då kan de gå bredvid varandra om inte Didi busar till det lite, t ex går ner i en vattenpöl, rullar sig i mossan osv, då blir Poppy direkt på hugget o ska styra upp. Hon är som värsta snuten... Men det hon helt ballar ut på det är om Didi ska springa lös. Då går Poppy helst på bakbenen i kopplet o nästan skriker. Skitjobbigt verkligen. Nu låter det ju som om jag är helt kass på det här med hundar o så, men jag är ju faktiskt inte det, men hon går mej ur handen. Hon blir helt okontaktbar när det blir sådär. Å är man ivägen då ska kan det lätt komma ett litet omriktat beteende som vi säger i hundvärlden, dvs hon försöker bita Didi, men hon var inte där men det var mitt ben...
Så här snyggt blåmärke blev det... Det ser ut som om hon råkade sätta tassen på benet, men så var det ju inte riktigt. Två huggtänder bidde det. Då är det mycket svårt att vara samlad o bestämd o lugn kan jag säga. Å jag vet att det inte blir bättre när jag blir förbannad, men va fasen gör man!? Usch va trött jag var på henne då. Nog om det. Nu är vi sams o vi har tränat lite grand i värmen. Fokus på kryp just nu. Planerar väl att åka till klubben imon om det är nån annan som ska dit o träna lite. Har dåligt med lust o fokus just nu. Det är ju ingen ide att anmäla till nån högre spår utan platsen, likaså lydnaden. Nu känns hon ju rätt lugn på platsen så jag ska börja introducera andra hundar nu så får vi se hur det går.
Nu blir det jobb månd-fred i 4 veckor tills min kollega kommer tillbaka. Jag tänkte cykla till jobbet imon. Min fot är ju inte bra än så jag kan inte springa. Nu bor jag ju lite längre bort än tidigare så jag får starta lite tidigare, har väl ca 16 km till jobbet nu. Har lite olika vägalternativ, mer eller mindre skogsväg är det väl som gäller, eller grus o landsväg. Får se vilken jag tar. Det ska ju vara fint väder hela veckan o det är ju skönt att inte börja i ösregn.
Höll på att göra i brallan idag när jag skulle kvällsrasta hunden. Skulle gå upp mot skogen o rundade den gamla jordkällaren som är vid lagården. Såg en gren som låg där... men det var en orm. Urk! Den var svartspräcklig med gula fläckar vid huvudet. Jag har teflon i min hjärna så jag kan aldrig komma ihåg om huggormen har gult vid huvudet eller inte. Det är liksom bara ORM = FARA! Var tvungen att googla o det var en snok. Skitäckligt ändå.
Nä nu ska jag ta min goa bok o gå o lägga mig o ställa klockan på att ringa skittidigt, typ kl 5,15. Urk!
Natti!
H
Ja det gör jag verkligen! Vi har varit i Grenåsa hela veckan och pysslat. Det har ju varit kanonväder. Gjort fint på framsidan. Så här såg det ut...
Å så här bidde de!
Det är en liten rondell i mitten som vi har satt lite perenner i. Det är en gammal ros som vi lyckats få upp lite grand och det är till o med en knopp på den. Fint!
Igår var vi på Annelies 50-års fest o det var riktigt roligt! Full fart så klart med tävlingar o utmaningar. God mat o sällskap o party bidde de åxå. Skitkul! Men det har varit lite lugnt idag. Jag har inte varit bakis eller så, men trött. Vilat o läst på fm, var i stan på em o lämnade tillbaka en bok o körde lydnad en sväng i regnet. Det gick ganska ok. Framåts, inkallning, skall o lite länkning. Hon var lite het men skötte sig ganska bra. Det har ju faktiskt lugnat sig med pipandet - skönt!
I veckan drar vi till Oskarshamn o stannar där till helgen. På måndag är det jobb igen... Känns både rätt ok o lite ångest. Har varit en underbar semester på alla sätt å då kanske man får vara nöjd med det! Får se hur mina 4 jobbveckor blir nu när min kollega har semester. Hon har haft det rätt lugnt vad jag förstår, men det kan ändra sig snabbt. Jag har gärna mycket att göra, bekymret är väl när man inte riktigt kan påverka när man kan sluta. Vi får se!
Nu är det guldmatchen i VM i fotboll. Ska slötitta lite o läsa lite bok samtidigt. Har äntligen kommit in i läs-mood. Jätteskönt! Läst ut Bridget Jones senaste, skitbra! Har lyssnat på Projekt Rosie som var jättebra åxå. Har några andra på kö som jag ska försöka avverka varvat med lite hundträning o andra projekt i veckan.
Tjo!
Usch... lite ångest! Halva semestern har gått å lite till. Haft det underbart skönt o rest lite första två veckorna. Nu är vi på plats hemma igen, jag o kärleken, Poppy o hans hund, Didi. Eller Diana som hon heter. Har avverkat Öland med kompisen Marie, två nätter med härliga varma dagar med promenader o god mat. Var roligt att återse Kroken med omnejd. Doppade tassarna i havet o shoppade lite! Det är ju kanonväder o Poppy tycker det är lite väl varmt. Hon har ändrat sig lite igen o är lite lugnare igen, vet inte om det är väder eller hormoner. Har kunnat köra en del lydnad vilket är jättekul. Platsen börjar kännas trygg - när jag lägger själv. Har mest tränat själv nu. Ska köra med Sussi o ev Lisette på torsdag.
Idag har jag städat Mazdan. Ska ju sälja den. Supervarmt på förmiddagen. Höll på å grejade några timmar. Vid 12 satte jag mej i soffan o läste en stund o sen somnade jag, som en stock. V somnade åxå o vi vaknade vid halv 3! Jisses! Det var så skönt! Det var svalt o skönt inne. Lunchade gott o åkte sen iväg o spelade äventyrsgolf, gissa vem som vann... Jag! Med ett poäng! :-)
I helgen blir det baluns för Anneli som fyller 50! Vi ska pyssla hemma o bara vara - skönt! Jag har fått tid hos sjukgymnasten imon för min hälsporre som inte precis underlättar för rörelse o träning... Glufsar mest! Men har kört 15 min med Paolo i 5 veckor nu o gått i mål på cirka 20:e plats av 300!
Nu blir det semifinal i fotboll. Brasilien - Tyskland. Är väl lite måttligt intresserad med kan ju läsa lite samtidigt!
Mot Homrevet!
Homrevet på Öland! Vi var helt själva på den milslånga stranden, underbart! :-)
Tjo!
